Koloni

Hej alla, det var länge sedan. Det har hänt en del, men det gladaste för närvarande är att jag snart kommer att vara stolt ägare till en kolonilott i Årstaviken. Rosen är därifrån.

Glad som en lärka!

Dagens arbete!

Hemma och vårdar legobyggare. :)

Ny sport?

Kvällsmat på balkongen!

En vanlig dag på jobbet

Skägg.

Cool! :)

Snart är det dax!

Tiden har gått så vansinnigt fort... Den bästa tiden är
ju alltid nu, men vips så är han 22, lång och gänglig och
ska flytta hemmifrån. Min guldskatt, jag är så glad och
lycklig för att han finns i mitt liv!

Hmmm...

Läxa!

Golva mig

Det här golvet vill jag lägga i hela lägenheten! Synpunkter?

Var lugn mamma!

-Jag är lugn!
-Nej, mamma. Var lugn som andra märrar och herrar!

What?

Var sitter din?

En öl med söta Lina!

God morgon!

En underbar morgon! Nu ska jag strax cykla Snutt till skolan och vidare till jobbet. Livet är härligt när solen skiner och våren är här! Jag fattar inte att man överlever vinterhalvåret... Hur gör ni för att leva, inte bara överleva, den mörka årstiden?

Kram!

Förundrad

I eftermiddags gjorde Snutt och jag ett restaurangbesök på den lokala krogen. När vi kom dit satt redan en klasskamrat till S där med sin mor, så vi gick så klart fram och hälsade. De satt vid ett stort bord så jag frågade om de skulle äta ensamma. Nej, de väntade på några. Så vi gick till ett bord lite längre bort. De visade sig vara en annan familj som vi känner som skulle komma. De hejade och gick bort till sitt bord. Våra barn lekte nästan hela tiden, men ingen frågade om jag ville komma och sitta med dem. När en annan mamma kom så ropade de till henne; - kom hit och sätt dig! Inte vet jag om jag är överkänslig, men jag tyckte det kändes väldigt konstigt. Och lite ledsen är jag. Ultraensam. Jaha. Jag måste vara en trist person helt enkelt. Det är väl därför jag är ensam.

Robin har flyttat till Årsta!

Söndag.

Herre gud vad jag har varit duktig den här helgen! Städat, tvättat kläder, tvättat fönster, bytt till vinterdäck, pumpat däck och även reservdäcket. Tvättat två cyklar och smörjt kedjor. Och i går somnade jag inte förrän klockan tre, för Snutt hade feberkryp i hela kroppen. Han fick bestämma middag idag - sushi blev det. Nu är vi helt slut och längtar tills vi får gå och lägga oss. Ett gräl han vi också med. För att jag svingade Spiderman åt fel håll. FÖRRESTEN! När vi var på macken tutade en superfin kille på mig och hoppade ut och hjälpte mig sätta fast reservdäcket. Vad ska man säga? Tack, blev det och Snutt vrålade - Är du kääääär nu, mamma?!! Med en gnutta panik i rösten. Hmmm. I wish.

Nu så!

Rent överallt. Alla fönster tvättade. Jag regerar!

God morgon!

Vilken vacker dag! Kram till alla bloggvänner.

Coola killar

På väg hem från skolan. Elin, Simon hälsar att han älskar tröjan som du köpt.

Tisdag fast måndag

Det känns som måndag hur jag än försöker. Fast det borde vara fredag, eller åtminstone torsdag... Av någon outgrundlig anledning är suget efter att få tvätta fönster snudd på ohanterbart. Jag vill ha in solen i mitt hem, klart och tydligt och inte som silat in, genom fläckarna av smuts.

Ikväll är det fotbollsträning - hoppas det vackra vädret håller i sig!

Påskpyssel

Mammas pojke!

Döden

Jag vet inte vad det är med mig nu för tiden, men jag tänker på döden hundra gånger om dagen. För det mesta är det min egen död jag grubblar kring, på ett väldigt överdrivet och dramatiskt vis. Som idag när jag håller på att packa inför vår resa till min mor, så ser jag mig om i lägenheten för att se om den är ok för andra att ta reda på efter jag dör. Typ i morgon. Och så blir jag ledsen för jag har absolut ingen lust att dö. Jag vet faktiskt inte vad jag håller på med. Det är som att jag är livrädd för allting. Fast jag inte är det. Eller jag kanske inte var det, men har blivit. Jag är inte klok, det kan jag i alla fall lugnt fastställa. Och så saknar jag min mormor och morfar så att det gör ont i hjärtat, i hela kroppen, och jag undrar var de är, hur det är och om det känns. Att vara död. Om de saknar mig. Nu gråter jag. Mormor. Jag vill ha henne tillbaka. Hon fick mig alltid att känna mig så speciell och som att allt alltid skulle bli bra.

Ps. Jag kanske tänker så mycket på döden för att jag egentligen inte riktigt lever. Håller andan genom mina dagar och utsätter mig inte för något. För trött. För ensam. Har inte längre någon vänskapskrets. Bara hemma och mitt jobb. Jag är en sorglig liten lort tror jag.

Hårterror

Nu har jag plattångat håret i en timme, och det blev inte i närheten så "platt" som på salongen. Why???

I`m hooked...

Jens Lapidus rules. Jag försöker snigelläsa för jag vill inte att den ska ta slut - men det gåååår inte!

Vårkänslor!

Sitter i solen och läser en bok. Snutt med kompis leker lite längre bort. Fåglar kvittrar hackspetten har fått spader och äntligen är det underbart att få leva!

Hellasgården

Småregnade och blåste lite kyligt, men vad gör det när man har ryggan full med banan, leverpastejssmörgåsar och varm choklad! Härlig dag.

Köpa fotbollsskor?

De är i storlek 31 och 190 mm invändigt. Ganska små med andra ord.
Och det är för grus. Annars sätter jag dem på Tradera, mitt första objekt till salu, sedan Fru S lurade ut mig i det där köpaköpaguuuudvadbilligtensånmåstejagbaraha-träsket! ;)
Ha en fin dag i det vackra vädret! Kram.

Så här blev det.

Och nej, det är inte blont någonstans. Det gick inte. Jag var för mörk och har ju röda nyanser i mitt hår. Skulle krävas så mycket blekning och risk för att håret skulle falla av. Vill man ju inte. Så vi tar det i etapper, om en månad ska jag om hela proceduren. Feel free to coment!

Torsdag

Livet lunkar på. Nacken börjar bli bättre, sakta, men det fungerar. I går på lunchen var jag på yoga, ett nyöppnat ställe, så det var bara jag och en kollega där. Det var underbart, kändes som jag andades ordentligt för första gången på månader. Två gånger i veckan ska jag gå inledningsvis och sen kan det gärna få bli oftare, men för mig är nog det viktiga att inte gå ut för hårt - för då slutar jag. Att det är dyrt påverkar ju också, och just nu får jag inget träningsbidrag från jobbet. Men det får gå ändå.

I eftermiddag är det dags att gå till frisören. Jag ska bli ljus, ska jag. Är så nervös att jag inte kan tänka på något annat. Tänk om mitt torra fnöske till hår bara ramlar av? Tänk om jag ser ut som en halvknarkig förortsmamma med kissgult hår?!!! Hjääääälp! Men jag måste. För annars kommer jag undra varje sekund, hur det skulle ha sett ut, så nu bara ska det göras. Så vet jag sen. Knarkig eller inte.

Det är ngt lurt...

För min nackspärr går inte över, därför orkar jag knappt blogga. Därför börjar jag gråta när tvättmaskinen går sönder och häller ut vatten över hela hallgolvet. Därför blev det bara fiskpinnar till middag, fast vi egentligen ville äta oxfilé. Jag funderar på att amputera nacken. Det är många som inte har någon hals. Det har jag sett på tv.

Jaha

I morse när jag skulle ta på mig cykelhjälmen small det till i nacken. Nackspärr. Igen. Gick till ett yogaställe på lunchen och köpte liniment och en aloe vera juice. Juicen för magkattaren. Hon i butiken talada om att magkatarr och nackspärr går ofta hand i hand, och när jag tänker efter så känner jag igen det lite... Jävla dag i alla fall. Jag tycker übersynd om mig själv nu...

Sjukt bra bok!

Helt tagen! Läs den!

Skruttkropp

Nu har jag inte bloggat på ett par dagar. Igen. Fast jag skulle varje dag. Men jag tycker mig ha ett legitimt skäl; nackspärr. Det har sagts mig att det bara är oldies som får det, men så kan det väl inte vara?! Eller… Känns som att jag kan ta vad som helst men inte nackspärr eller magsjuka. Vilken är din värsta krämpa?

Vårförkylning?

Ja, inte vet jag. Ligger i alla fall till sängs med bultande huvud/ansikte och orkar knappt göra något. Har haft huvudvärk hela veckan, så jag misstänker att det är någon släng av bihåleinflammation. Har aldrig huvudvärk annars. Pyttelitet feber fast jag tror att jag har hundra. I sådana här lägen är det nästan bra att jag är singel för ingen är gnälligare än jag... ;)

För att lägga sten på börda, så slutar Fru S idag. Det är så hemskt tråkigt för jag har aldrig träffat vänligare människa. De är lyckosamma på hennes nya jobb som lockat till sig en sådan pärla. Jag kanske får trava efter?! ;) Jag hoppas i alla fall att jag kommer träffa henne ibland. Lycka till kära S!

Bokinköp!

Håhåjaja

Snutt luktar alkis... På hemvägen från skolan plockade han och kompisen skräp och en halvfull flaska med öl rann ned över hela honom när han skulle slänga den i soppen. Han tyckte inte det gjorde så mycket, men jag undrar vad fröknarna på skolan skulle säga om han luktade fullgubbe... - Jag älskar naturen! sjöng den lilla mannen hela vägen hem.

Har haft huvudvärk i flera dagar, och när vi kom hem från fotbollen ikväll så kände jag mig flummig. Man kan ju tro att det var från ångorna i omklädningsrummet, men icke. Jag har feber. Och ingen glass. Nu är det synd om mig.

Kul att laga mat!

Det trodde jag aldrig att jag skulle skriva. De senaste åren har jag övat mycket och börjar nog äntligen få till det där med saltet... :)

Idag blev det i alla fall bulgur, kokt i Fru S rekommenderade buljong samt tomatpuré, ruccolahaloumi och tomater. Fisk till. Sjukt gott. Snutt råkade tyvärr höra Fru S säga på telefon (gud vilka stora öron han har!) att hon inte tyckte om kall haloumi - då gjorde inte han det heller. Och den här gången hjälpte det märkligt nog inte att jag sa att det var nyttigt! :)

I övrigt en alldeles underbar dag!

Tankevurpa

Igår var Snutts pappa, hans fru C och lillasyster på besök. Jag pratade om att Snutt haft mollusker och nu en fotvårta och undrade om det kanske var någon speciell "känslighet" i huden som kunde orsaka det. Frågade Fru C om hon hade haft sådana problem när hon var liten, och hon svarade ja. – Hmmm, då kanske det är något som ligger i släkten! funderar jag högt. – Hur tänkte du nu? undrar C. Med all rätt...

Min lilla apa!

Förberedelser!

Knasigt!

I går skrev jag ett superlångt inlägg, men precis i det ögonblick jag skulle publicera så försvann alltihop! Helt galet. Och inte orkade jag skriva om allt...

I vilket fall som helst så var jag ute en sväng med Mia, vi åt goda wraps med majschips och drack vin. Bara ett eftersom jag av någon outgrundlig anledning blir stupfull på två. Eller i varje fall oproportionerligt bakis.

Nu är det snart dags för hemgång och storstädning och mellan klockan 18-20 kommer världsbästa mataffaren.se med min veckoleverans. Jag undrar när jag kommer ha råd till en städerska... och kanske någon som kommer och stoppar om mig när jag ska sova... och rycker in och är jag när jag är för trött...

I morgon är det lite kalas - då kommer Kate och vi ska göra vitenamesiska vårrullar och dricka lite champagne. Och titta på Melodifestivalen - faste det vet hon inte om... så säg inget! ;)

Tävla om jättefint smycke!

Hos Tant T hittade jag en tävling som jag hoppas vinna... Men man ska ju inte snåla, så var med du också!

Klicka på bilden så kommer du till Levindas Värld och kan vara med och tävla!

Lyckligt lottad

När vi ska äta frågar Snutt alltid; - Är det här nyttigt?
Jag svarar ja, och han äter upp allt, nästan oavsett vad det är.
Så har det varit sedan han var liten, äter allt och äter även om
han inte tycker det är så gott. Vilket är tur för mig... Fast sedan
jag fick honom så har jag utvecklats i köket. Nu är det ganska
roligt att laga mat, och ännu roligare när han säger att det är
gott för då ÄR det verkligen det. Många gånger när han har
haft med sig vänner hem som sitter och petar i maten och inte
tycker om, så tycker han att de är jättekonstiga men säger med
sin snällaste lilla röst; - Det är bara mat! Du blir mätt och kan leka.
Sötnos.

Nu har jag hittat ett ställe vi ska gå och äta sniglar på! Någon som
är sugen att följa med?!

Kram.

Jag tror att det vänt nu!

Här hemma har vi befunnit oss i en rejäl svacka de två senaste veckorna. De är så med jämna mellanrum, och det är extremt påfrestande, det känns som jag åldras fem år vid varje tillfälle. Men nu verkar det som att vi är på andra sidan. Jag är sliten och lite nervös, behöver lite glada tider nu!

I går sa Snutt; - Jag tycker inte att du är finast, mamma. En del tjejer är finare än du, men det spelar ingen roll för jag älskar dig mest i alla fall, för alltid!

Middagstips!

I veckan har Fru S talat om ett recept som verkade anpassat till mina relativt svaga kunskaper i köket. Så idag var det dags att prova något nytt! Först skulle man göra en köttbullesmet, låter ju lätt men jag har misslyckats sjukt många gånger, men idag gick det. Hällde i litet allt möjligt men tydligen i rätt proportioner och när det väl var gjort smetade jag ut den på gladpack och, som på en pizza hällde jag på fetaost och soltorkade tomater. Med hjälp av plasten rullade jag sen ihop den som en rulltårta och satte in den i ugnen. En gigantisk köttfärssnopp. Till det rostade rotfrukter och tzatsiki. Det var såååå gott! Smakade som riktig mat, som om mamma hade gjort den! Snutt var impad och vi skålade i juice. Nu blev jag hungrig, ska gå och se om det finns någon liten bit kvar i kylen... Kram.

Hur tänker folk?

Hur kan man ta med ett barn till jobbet som kräkts dagen innan? I dessa kräksjuketider. Helt sanslöst.

TokThessa

Det kallades jag för när jag var yngre. Har egentligen aldrig förstått varför. Jag har alltid uppfattat alla andra som annorlunda, inte mig själv. Jag har alltid väntat på att jag ska lära känna någon, men det verkar inte som om man kommer tillräckligt nära, någonsin. Jag kan tycka att människor, på exempelvis jobbet, är helt skruvade men märker av att alla andra tycker att de är hur normala som helst. När jag tycker att de är luriga. Många tycker att jag är lurig. Jag förstår inte varför, och så har det alltid varit. Skumt. Puss och kram. Idag är i alla fall en bra dag.

En utmaning

Hittade en utmaning hos Tant T

Regler
• Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!
• Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug!
• Om personen som taggade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
• Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar (endast på första frågan)!

Då kör vi!
Vad heter du? Theresa
Ett ord på fyra bokstäver: Tala
Flicknamn: Tessa
Pojknamn: Ture
Yrke: Tandläkare
Färg: Tråkblå
Klädesplagg: T-shirt
Mat: Tonfisk
Sak i badrummet: Toalettborste
Plats/stad: Torshälla
En orsak att vara sen: Tramsnissar
Något man skriker: Tokdåre!
Film: Trainspotting
Något man dricker: Thé
Band: T. Rex
Djur: Tupp
Gatunamn: Tranebergsvägen
Bil: Toyota
Sång: Tusen och en natt
Aktivitet med mer än en deltagare: Teater

Varsågod att kopiera...om du har lust!

jag ska...

Tappade bara sugen lite med bloggandet. Det var roligt men sen fick jag för mycket i mitt huvud, och eftersom det är saker jag inte riktigt kan skriva om här så... Jag vet inte riktigt vilken fot jag ska stå på. Men jag ska försöka ta mig i kragen igen.

När jag gick upp för Hökens gata i morse så såg jag en lapp i ett skyltfönster - de ska öppna ett litet yoga ställe där. Jättebra! Då kan jag smita iväg på lunchen och träna lite. Yoga är bra. Jag har blivit så stel. Överallt. Till och med innuti. Undrar om det funkar på insidan? Annars måste jag skaffa mig någon som kan gulla mig varm igen. Och det törs jag inte.

Puss.

Äntligen fredag!

Härligt. Ett par fria dagar. Nu är hemmet städat, allt är tvättat och Mataffären.com har precis levererat tre kassar föda. Ljuuuvligt! Nu kokar jag ägg, för det är mitt nya. Ägg, the, smörgås och en kopp the. Soffa. Säng. Sova. Hurra!

Kvällsskola :)

Tisdag. Toktisdag.

Igår somnade jag klockan åtta och sov till halv sju i morse. Superskönt och jag längtar redan till ikväll och jag hoppas på en repris... Mmmmm ZzzzzZZzzzzzzzZzzz. Man kan ju då tro att jag denna morgon skulle ha hur mycket ork som helst och tålamod som Jesus, men icke. Jag hade lagt bort snuset igår eftermiddag och jag klarar det inte, vill inte. Jag blir ett monster.... Minska min konsumtion ska jag göra, en dosa ska räcka i två-tre dagar, och jag ska smygsnusa. Ingen ska veta. I vilket fall var jag en idiot i morse. Gjorde alla fel en mamma kan göra, vägrade ta de tillfällen då det hade varit lätt att få allt på rätt spår, vägrade helt enkelt att bete mig som en välbalanserad mor. Jag skäms som en hund. Fy för mig.

Måndag! Jippie!!!!!!!

Och jag menar det faktiskt! Nu är livet på rätt köl igen, så fort jag fick träffa Snutt så kändes allt bra. Balans. Sköööönt! Glad måndag!

Äntligen fredag

Den här fredagen är nog den mest efterlängtade någonsin... Jag är helt matt i kroppen och tankarna far och virvlar som i snöflingor. Kommer nog att kännas så här tills allt har fallit på plats. Till jag har förstått vad allt handlar om, och hur man ska göra. Jag vet inte hur mycket man ska skriva här, det handlar ju liksom inte om mig och jag vill inte känna mig illojal mot Snutt. Jag vet inte hur jag känner ännu. Men det jag med säkerhet vet är att det finns ingen människa på jorden jag har och kommer att älska mer än honom! Han är vacker, smart, rolig, gosig, temperamentsfull och den största källan till glädje i mitt liv. Jag är lyckosam som har fått en så speciell pojke!

God natt

Idag fick vi ta del av utredningen. Jag kommer inte skriva något om det nu, för det orkar jag inte. Kanske gör jag det senare. Nu ska jag bara bada och försöka sova. Kram och god natt.

Fotboll är kul!

På onsdagskvällar är det ju som sagt fotboll för 6 åringarna, och det är sjukt kul att titta på. De har outsinliga källor av energi och springer runt i en timme som vilda illrar. De har utvecklats supermycket och är väldigt duktiga. Ett återkommande problem för Snutt är dock att han glömmer vilket mål han ska skjuta på! ;) Men han tar det faktiskt riktigt bra, och idag skrattade han till och med åt sig själv. Hans kamrater är också schysta så det är ju inte hela världen. Jag önskar att jag hade en filmkamera så ni kunde få se dem! Idag var även Snuttsbästis med, han ska börja nu så lyckan var total. Nu är lillkillen utfodrad så nu är det bara duschen kvar och sedan i säng. Puss.

Ps. I morgon får jag och Snutts far ta del av utredningen...

Mysigt kvällspyssel

Med den här boken hittade Snutt ro att öva på bokstäver ikväll. En halvtimme satt vi och pratade och skrev. Jätteroligt! Puss och god natt.

Kopierat från mor

"När barnen var små och frågade var vi kom ifrån och vad som hände när vi dog, svarade jag dem att vi kom från det ställe dit vi återvänder när vi dör, därför var det inte så mycket att oroa sig över eftersom vi redan hade varit där innan vi kom hit."

Ett användbart svar till undrande ungar tycker jag! Och lugnande. För mig. :)

Kurr i grisen

Tisdag är det idag. Och jag är hungrig. Faktiskt konstant. All mat luktar gott och det finns inte mycket jag skulle tveka inför att sätta i mig. Möjligen sniglar. Då blir Snutt ledsen, hans nya rätt på önskelistan är snigelsallad. Han får beställa det på restaurang, säger jag. Inte en chans i världen att jag står och kokar sniglar. Det både jobbiga och märkliga med min hunger är att den inte går över när jag äter, snarare eskalerar den. Kontentan måste ju bli att om jag inte äter alls, så blir jag inte lika hungrig. Eller? Skumt är det.

Äntligen

Jag har inte bloggat på en vecka, till mesta dels för att jag tappade sugen i största allmänhet. Kände att allt var lite för tungt och omständigt. Jag lovade ju mig själv förra söndagen att måndagen skulle bli förändringens dag, och på många sätt blev det så. Men det "tunga" har följt med i alla fall. I fredags skulle jag gå ut med några på jobbet, och för er som känner mig nära så vet ni att det kan vara ganska svårt för mig. Att göra något utanför vardagligheterna, jag och min son är väldigt lika där ;). Men jag kämpade på och hade gott stöd av Fru S som peppade och Fröken P som sa åt mig att "förihelveteryckauppmigochslutapipa". Båda sätten fungerade utmärkt och jag fick till det i huvudet och var beredd att leva en kväll. Då ringer Snutts far och talar om att de har magsjuka i familjen och att jag kan välja att ta hem Snutt så att han förhoppningsvis klarar sig, vilket jag gjorde. Är det inte lite typiskt?! Hur ofta är jag på riktigt på väg ut? Jag blev besviken, vilket förvånar mig eftersom min normala reaktion brukar vara att bli lättad. Det går fler tåg, tänker ni nog. Och det gör det säkert, men den tidtabell jag har är liten och tunn och tågen uråldriga...

Jag har den senaste tiden läst en bok som heter Explosiva barn, och i den funnit mycket tröst och bra råd. Men de satte även igång många andra känslor och jag kan inte hjälpa att jag upplever det som att jag drar ett tungt lass ibland. Och jag tycker att det är ohyggligt svårt att vara mamma många gånger, och jag känner verkligen att jag inte hanterar alla situationer som jag borde... Jag är explosiv, lättstressad och ganska neurotisk till och från. Jag önskar att jag kunde smyga runt i andra familjer och se hur de har det - på riktigt, för jag kämpar mig gul och blå ibland men jag vet inte om jag är tillräcklig eller duger. Nu ska jag gå och hänga tvätt och ge Snutt en stor kram. För han är bäst, precis som han är, och kanske kanske kan jag vara det också.

Jag har fastnat...

Fastnat i söndagstristess... Jag trivs inte längre med dem. Får dem liksom inte att funka. Kommer inte upp, inte iväg, inte in, inte ut. Kort och gott; vad gör man med en söndag? För övrigt känner jag mig vansinnigt obekväm i mig själv och har gjort det ett par dagar, ingen aning om varför. Kan vara för att jag inte cyklat på några veckor och gått upp kanske fem kilo sen i julas - det blir man ju inte direkt överlycklig av. Jag vet ju egentligen att om jag bara tar i och börjar röra mig så mår jag mycket bättre, bara vanlig vardagsmotion men det fungerar ju. Så jag tror att jag gör morgondagen till "måndagen då det vände", varför sega runt i den här trista känslan mer? Nog. Nu. Gör. Mer.

Älskar vita tulpaner!

Mätt nu igen

Nu har jag ätit på den lokala restaurangen. En starköl tog jag oxå, nu efter halva ölen känner jag mig full. Tant ska hem och vila nu...

Dagens

Nya kavajen jag fick av mor.
Äsch! Nu ser jag ju att bilden är sämst… det är en kavaj med koftfeeling, perfekt idag när det är kallt som ett h-te på kontoret. Och knapparna är supersöta!

Väskan rules

Jag skrev ju tidigare att jag köpt en ny väska. Den visade sig ha magiska krafter, vilket yttrade sig på det viset att varenda kvinna som vilade ögonen på den längre än två sekunder, drabbades av ett starkt äga-den-bums-begär... Så nu har jag köpt tre stycken på beställning åt familjen i Eskilstuna. På H&M i Götgatsbacken tror de antagligen att jag är helt galen när jag stiger in och köper tre kopior av den väska jag redan har hängande över axeln...

MEH!

Det här är en konstig dag... Först det där med äckelfiltret och nu bilen... Puh... Snutt och jag for iväg till Sickla efter lunch för att köpa en gigantisk Batmanbil. Bilen (inte Batmans utan min) lät som den gjort i ett par veckor nu, som en liten traktor ungefär. När vi närmar oss parkeringen är det något som bara brakar till och det låter som något släpar efter oss, vilket det visar sig att det faktiskt gör. Snutt och jag ligger som två maskar och tittar in under bilen på ljuddämparen som endast hänger kvar i tjock gummibit. Resten ligger alltså på backen. Försöker slita bort den men skiten sitter som berget. Nähä, säger jag och så går vi in på Apoteket (ja, Fru S, jag ääääälskar Apoteket!) och lånar en gigantisk sax och då får vi bort den och är precis på väg att slänga in den i bagaget då en kille från jobbet bromsar in i sin fiiiiina bil (alla andra bilar är finare än min) med lilla söta frun bredvid sig. Där står alltså jag, i skoterkängor, fulmössa, skitiga brallor och med en stor jävla ljuddämpare i famnen. Suck. Men jag tycker faktiskt att bilen lät ganska bra när vi åkte hem! Fast mor säger att jag måste sätta dit en ny för annars kommer polisen och tar mig. Hoppas bara det inte är alltför dyrt - då struntar jag nog i det... Eller?

En söndag

Klockan är kvart över elva och Snutt har en kompis på besök, de sitter och spelar Nicke Nyfiken som han fick i present av mormor igår. Han blev så glad över det! Jag ligger på sängen och vilar efter en äckelattack; jag har rengjort ett luftfilter eller vad heter på toaletten. Har aldrig sett det tidigare och när jag nämnde för kompisens far att det alltid var så fuktigt i mitt badrum, så visade han mig det här hålet/fläkten/filtret. Det var stängt. Och äckligt. Nu är det gjort så nu blir det väl lite snurr på luftcirkulationen får jag hoppas!

En lördag

Igår kom mina två bröder, Isak 18 år och Arvid 14 år, Isaks tjej Moa, min mor samt min kusins mamma Gun på besök. Det var jättetrevligt! När de kom ville vi gå ut på en promenad, men kidsen ville inte så då sa jag att; ni kan väl damsuga och torka golven, då blir jag jätteglad! Så när vi kom tillbaka hade de gjort det! Så söta... Sen drack vi lite champagne med jordgubbar och lagade tidig middag. De åkte hem runt kl 18, och jag saknar dem redan... Mina bröder är så rara, jag önskar vi bodde närmre så vi kunde ses ofta.

Sedvanligt fredagsmys

Och det betyder; Arvid, min bästis, hämtar mig på jobbet halv fyra och så åker vi till Sickla. Där börjar vi med att titta och shoppa kläder, sedan vidare till en fika och skvaller. Där efter storhandlar vi på Ica innan vi far hem. Det är trevligt är det. I dag köpte jag en långkofta, från 365 Sunshine, på MQ för halva priset. Så nu sitter jag i bästa fåtöljen och mår gott. Fast jag glömde köpa den obligatoriska fredagschampagnen... det var riktigt ruttet gjort.

Sill i soffa

Trehundraelva nysningar har jag lyckats få till idag. Och inte kan jag nysa tyst heller så det har ekat på kontoret. Det är tröttsamt att nysa så mycket, så nu ligger jag som en nytvättad sill på soffan i min mysmundering. Som är asful. Grönaspräckliga plyschbyxor, gamla grå raggsockor, en blus (va?!) och en rosa morgonrock. Det är tur att jag är singel. HA! Det kanske är därför jag är singel...

Torsdagar är tristdagar. Det är första, av två, kvällar Snutt inte är hemma och jag vänjer mig aldrig. På ett vis är det skönt att bara vara tyst, men han saknas enormt. Varje torsdag. Så varje lördag när han kommer hem blir jag så glad så att jag nästan hoppar ur skinnet. Som om vi inte setts på tre veckor. Många tycker ju att jag borde "ta till vara" på de här kvällarna, men jag fattar nog inte riktigt vad det innebär. Eller det gör jag ju, men jag är lat och drivkraften att umgås med andra människor verkar inte jag ha. Jag gillar ju så klart att träffa folk, men jag får inte panik om jag inte gör det på en vecka. Eller jag veeeeeet inte.

Näeee. Igen. X2.

Jahaja. Jag skrev ju, igår tror jag att det var, att Fru S slutar hos oss och hur jag avskyr avsked. Idag fick jag veta att ytterligare två stycken lämnar arbetsplatsen... Så tråkigt! Jag önskar att det fanns något jag kunde göra, men jag vet inte riktigt vad. För egen del börjar jag onekligen fundera över min situation, hur trygg är jag? Fast jag är ju världens ninja, så det borde ju gå bra... ;)

Nya väskan!

Det är inte klokt så bra allt blir!

Om det är ett helvete ett tag, så vet jag att det alltid ordnar sig till något bättre till slut. Även om det inte blir riktigt som man tänkt sig så blir det alltid bättre. Jag vet att det kanske står lite i kontrast till min skräck för förändringar, men eftersom jag är så lätt drabbad av oro så är det i alla fall skönt att den tillförsikten finns där i närheten. En sak som jag pratar ofta om är ju vår nya familjesituation, där känner jag mig verkligen otroligt lycklig lottad! Jag inbillar mig att det inte tillhör vanligheten, sorgligt nog, att det funkar så bra som det gör för oss. Jag tycker så mycket om mitt ex nya fru och det har jag gjort sedan dag ett och det är så skönt att Snutt har en bra bonusmamma, som finns där och älskar honom. Det har säkert inte varit lätt alla gånger. Nu har hon i alla fall gjort en jättefin tatuering med två hjärtan där hennes dotters namn och min sons namn står skrivet. Jag fick tårar i ögonen när hon berättade det... Och det fick även kollegan, Fru S man, när hon i sin tur berättade det för honom! Jag hoppas att jag någon gång, på något vis, kan återgälda henne för allt fint hon gjort och bara för att hon är hon. Jag kanske ska göra en tatuering med hennes namn i?! ;)

Näeee.

Jag tycker inte om förändringar. Jag avskyr avsked. Det skakar om mig på ett sätt som ibland inte är riktigt i proportion, men den här gången är det en relevant reaktion. Så här är det; de senaste två åren har jag arbetat tillsammans med en produktionsledare, Fru S, och hon är nog den snällaste man kan tänka sig. Mjuk, rar och vänlig, inte som vi andra bitchar som sitter och vrålar titt som tätt. Och nu ska hon sluta. Jag vill inte! Det kommer blir så otroligt tomt och med största sannolikhet så kommer vi inte ses mer. Inte så ofta i alla fall. Nu ska jag gå och bygga en fälla!

bokus.com

Bokus är min nya bästis! Beställer böcker var och varannan dag, eftersom jag inte klarar av att samordna mina beställningar så är jag inne där mest hela tiden, och snart kommer de nog ringa och tala om att det gåååår att köpa mer än en åt gången...

I dag kom i alla fall Explosiva barn av Dr Ross W. Green. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Den informationen kan jag nog använda till mig själv också...

Namnbyte

Som ni kanske ser har ett namnbyte genomförts. Det nya namnet känns som att det är mer "jag". Hur det nu kommer sig... Roligare är det i alla fall!

Okänd konstnär ;)

Ritad av Snuttens far idag, när jag var och handlade. Ville ju inte släpa med lille vännen på hans första, snudd på, feberfria dag.

Ny bok!

En annorlunda barndom: en kvinna berättelse om sin autistiska barndom. Av Iris Johansson.

En annorlunda barndom är en fascinerande självbiografisk skildring av hur det är att växa upp med autism. En sann berättelse om kärlekens transformerande kraft och en unik dokumentation inifrån ett autistiskt barns liv och kamp för att skapa sig en plats i tillvaron.

Min lilla sjuka fjärilslarv

Influensan har tagit honom i ett järngrepp. Nätterna är fyllda av feberdrömmar och dagarna går som i ett dis. Ännu har jag klarat mig men är trött av sömnbrist. Så jag bjuder god natt redan nu.

Hemma med sjukt barn (VAB)

Natten till idag var orolig och Snutt halvvaknade hela tiden och gnydde. Jag är nog ganska ovan med att han är sjuk för jag fattade ingenting, så upp som vanligt halv sju. Men när han blev liggande på vardagsrumsmattan som en liten trasa började jag ana oråd och kände på pannan men läpparna - inte varm. Skumt, tänkte jag och plockade fram termometern som visade på 38,5 grader. Är inte det märkligt att han inte var varm men hade feber...? Dagen har runnit iväg i en feberdimma för honom, ömsom värk i hela kroppen ömsom frossa. Men han är en godmodig liten man när han är sjuk, så det är alltid mysigt att pyssla om honom litet extra då. Nu ska jag läsa lite ur nya Bamsetidningen som kom i lådan idag. Kram alla!

Busters öron av Maria Ernestam

Fick låna den här boken av Petra på jobbet och jag ser verkligen fram emot att läsa den!

NOTE! Nu har jag läst ut boken och det var nog en av de bästa jag läst i hela mitt liv. Så otroligt poetisk, vacker, rå och brutal. Allt på samma gång och inte en trist mening. En våg som bara rullade från första ordet till det sista. Helt underbar. Måste köpa alla hennes böcker. Jag förstår inte hur hon kan skriva så... att det känns överallt.

Ett smart val har jag i alla fall gjort...

...och det var när jag valde far till mitt barn. Vi har varit skiljda i nästan fyra år, och vi samarbetar bra nu. Vi rör oss mot samma mål - att Snutten ska ha det så bra som möjligt, och vi motarbetar inte varandra utan försöker verkligen förstå vad den andre vill säga. Det känns som allt fungerar så bra mellan oss nu, och jag mår så mycket bättre då - det gör vi nog alla så klart. Så det kanske inte bara är att han har börjat på en fantastisk skola som gör att han fungerat bättre det senaste halvåret, utan att vi föräldrar börjat lita på varandra igen. Det är skönt och tryggt. I dag var vi på två timmars intervju hos psykologen som håller i utredningen, det var jättebra och väldigt jobbigt på samma gång. Att gå igenom 6 år och nästan uteslutande fokusera på svårigheter kändes tungt. Men samtidigt så skönt att vi befinner oss här, att vi kommer få hjälp med att bättre förstå, bemöta och hantera.

Efter lunch välde alla känslor upp och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, det var som att många års anspänning bara vällde upp och genast reagerade kroppen. Som alltid. Så nu värker lungorna och näsan rinner. Om det är som det brukar så mår jag bättre i morgon. Det har varit många år av att känna sig som världens sämsta mamma och fyrtioelva misslyckanden och nya försök. Så mycket frustration, både sin egen och den som man försökt hålla åt Snutt. Men nu känns det så mycket bättre, en ljusning, rätt hjälp, omgiven av bra människor som vill väl. Skum känsla eftersom jag har väldigt svårt med min tillit till andra, speciellt personer i någon form av makt- /myndighetsposition. Men jag känner mig lyckligt lottad. Psykologen berättade om en pojke som är 17 år vars föräldrar ihärdigt har försökt få hjälp sedan han var liten pojk, men som BUP inte tagit på allvar. På många sådana kontor arbetar människor av den gamla skolan, som inte "tror" på adhd och som därmed inte remitterar dem vidare för utredning. Hade inte Simons far varit insatt så hade vi nog gott samma väg.

Det är kul när det är skoj ;)

Fredag!

Dagens

Till att börja med kan vi konstatera att jag är i desperat behov av en kamera! Och kanske även en kurs i att hantera den... Klänningen är i alla fall från Nümph och den lilla tunna blus/kavajen är efter mormor och säkert 40 år gammal. Hoppas alla får en fin dag!

I väntrummet

Ordning ska det vara. Min söta lilla älskling!

ps. köp en kamera...

Första gången

I morse klockan nio var det dags för Simons första möte med kvinnan som skall göra utredningen. Han tycket att det var superroligt! Hon var "fett cool", enligt min son... bästa betyget med andra ord! Han fick göra mönster med klossar så det så ut som på bilder hon visade och svara på konstiga frågor, som till exempel; vad kan man göra för att slippa bli blöt om det regnar? och nämn tre färger som finns med i regnbågen. Speciellt, men det finns säkert en tanke med det. Får man anta... ;) I vilket fall som helst är han väldigt glad för att vi ska gå dit fler gånger - kanske var det kakan han fick efteråt! Men efter vår tre veckor långa ledighet så kan jag inte annat en undra; måste vi göra det här? Han känns så otroligt balanserad (och jag med för den delen) och är harmonisk och verkar faktiskt lycklig! Men jag vet ju att det går upp och ned. Jag vet inte vad jag ska hoppas på faktiskt, men i mitt hjärta känner jag att mycket av de bekymmer som vi har (haft) är mognadsrelaterade och jag tror att med bra stöd och vägledning så kommer skolan gå bra. X tycker att han är hyperaktiv men jag tycker absolut inte att han är det! Ganska aktiv, men inte överdrivet för en pojke i hans ålder, det är koncentrationen som är det svåra. Att kunna hålla fokus en längre stund. Det som jag funderar mest över just nu är om han ändå kanske mår bäst när han har ETT boende. En fråga jag ständigt återkommer till. Speciellt efter ett litet längre lov, för då är han mest här med mig och då fungerar allt så mycket bättre! Han mår bättre! Jag menar inte att det är bara för att han är med mig - det kanske skulle vara lika dant om han var länge hos sin pappa. Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag inte skulle klara av att vara utan honom, jag visste inte att man kunde älska någon så mycket... Han är den vackraste som finns!

Nu är den väck!

Efter veckor av vickande är nu den första tanden tappad och tio kronor inkasserade från tandfén! Simon hade hoppats på en guldtia, men sa bara stillsamt att – Tadfén hade nog ingen växel... när de två femkronorna låg i vattenglaset.

God morgon hela dagen

Jaha ja, nu är klockan 12.00 och vi kommer inte ur sängen... De tre hela veckor vi nu varit lediga så har Simon kilat iväg och hämtat DN åt mig varje morgon, så då har vi blivit liggande och läst i några timmar. Men idag, den sista dagen av semestern, slår vi nog alla rekord. Ingen av oss vill gå upp, vi ligger bara och gäspar, läser, spelar lite Spiderman och har pussbus. Urmysigt så jag förstår inte hur jag ska kunna stiga upp i morgon bitti när klockan ringer halv sju. Galenskap. Men nu har vi lyckats komma på att vi vill äta våfflor så då måste vi gå ut och handla... Var hemma hos Kate igår och hon bjöd på veganvåfflor och då kom jag på att jag aldrig gjort det hemma. Klart Simon ska ha våfflor!

Långsam stress

Inte vet jag vad som egentligen far runt i mitt huvud. Känns ofta som att det pågår femhundraelva tankar och känslor samtidigt, men de liksom glider straxt under medvetandenivån. Undrar om det kanske är lika bra, eller synd. Vad skulle hända om man vågade sig på ett djupdyk? Näe. Jag låter det glida.

Min bror, Isak, mår i alla fall bättre nu och det är en lättnad. Det var hemskt att se honom på sjukhuset för jag kunde inte låta bli att tänka på när jag var där sist, då mormor dog för snart ett år sedan. Fast mormor och morfar är egentligen inte döda. Det är bara ett bus morfar hittat på, det vet jag. Snart straskar han in här och drar en bit på munspelet och retas lite. Det vore så underbart...

Jag har inte skrivit på ett tag och det känns som jag kommit av mig, måste få lite snurr på den här bloggen igen! Problemet är att jag känner mig så sjukt ointressant!!! Jag har spenderat åtskilliga timmar med att läsa andras insiktsfulla bloggar och även studerat annonser på olika datingsajter, och det som slår mig är att alla verkar göra så himla mycket och har mängder av intressen. Jag har inte det. Jag tycker att det är skitkul att storhandla. Men det låter ju inte så attraktivt i en kontaktannons. Så här borde det stå i min annons:

"Hej, jag är en halvhängig tjej på 36 somrar (eller höstar, eller ska jag skrivar sensommrar eller kanske tidig höst? Äsch!) som älskar att storhandla, gå runt i timmar på byggvaruhus och slappa. Jag gillar inte när det händer för mycket, tycker om när det är vardag och blir bara stressad av överaskningar. Jag spelar hellre kort och dricker vin än går på krogen och är gärna tyst i två timmar för att sedan prata oavbrutet i en vecka."

Lillebror

Igår kom Isak ut från operation på kvällen. Mycket riktigt var det bukhinneinflammation och de hade gjort rent hela bukhålan - hur de nu gör det... Mamma o pappa har åkt upp till sjukhuset nu för att vara där när ronden kommer. Isak har fått ngt problem med ögat nu så en ögonspecialist ska titta på det. Gör ont och han kan inte öppna det. Det är inte klokt vad orolig man kan vara, jag har knappt kunnat sova och tänker hela tiden på honom... Min söta lille bror. Nu ska jag damsuga hela huset så jag gör något vettigt med stressen i kroppen. Nintendo funkar oxå.

Oro

Jag har inte gjort några inlägg på några dagar för just nu är vi i Eskilstuna. Min lillebror Isak, som är 18 år, lades in för att operera bort blindtarmen i förrgår. Men det verkar inte ha blivit så bra för de la in honom idag igen och gör en akutoperation. Antagligen har han fått bukhinneinflammation. Orolig...