söndag 31 januari 2010

Söndag

En glädjens dag - sonen kom hem från sin far och jag blir lika lycklig som alltid! Spelar ingen roll om han bara är borta en dag, jag blir lika glad att se honom. Är liksom inte hel utan mitt barn. Det är ju roligare att vara fler dessutom. Ensam suger!

Jag vill inte vara singel längre. Jag vill faktiskt inte. Nu är jag stark nog att bli kär igen, problemet är väl bara hur man ska träffa någon... Det har aldrig hänt att jag blivit "raggad" på, om man inte räknar den lätt utvecklingsstörde killen som jagade mig i löpspåret för cirka 20 år sedan, med byxorna vid knäna, vrålandes - Ska vi knulla?!!!!

Tips?

2 kommentarer:

Åsa sa...

ATt vara öppen är väl steg 1. Redo för kärlek så råkar man ju se de där blickarna man sprang förbi.

Sen tror jag att man måste våga. Fråga "hej ska vi pussas lite" bara för man vill. Kanske inte blir ditt livs kärlek, men ibland måste man ju pröva och se vad magen säger. Kanske säger den "spring så fort du kan - inget att ha", kanske vill den ha mer.

Fast å andra sidan, ta inga råd från mig. Jag är singel och kärlekskrank.

Theresa sa...

Hihi du också?! Man kanske skulle prova att attackera i flock?!

:)