Häxan Surtant

Ibland är jag så himla grinig att jag blir trött på mig själv... När jag satt på bussen hem idag klev det på en liten tant och en farbror som satte sig bredvid mig. Tanten gnällde över allt hon såg , oavbrutet, medan hennes man satt och hummade och smålog. Jag tror inte han lyssnade - jag hoppas att han inte lyssnade för hon var urjobbig. Sen kom jag på! Vissa dagar låter jag precis som tanten! Jag har flera saker jag skulle kunna skylla på, men jag orkar inte, för det är så himla trist stil i alla fall. Fast nu när jag kommit på mig själv med att ha transformerats till Häxan Surtant, så kan jag ju inte göra annat än att motarbeta den sidan av mig själv. Köpte mig en pizza och tranbärsjuice till tröst och till pepp.

Och när jag ändå var i affären köpte jag femhundraelva andra saker också - och undrar varför inte närbutiker satsar på "hembärning"?! Vore inte det ett perfekt extraknäck för en tonåring? Jag vet! Jag låter som vääääldigt gammal, men jag är bara klen som en sparris. Och kanske lite lat.

Eftersom det här överlag var en riktig skitdag så köpte jag en kjol på lunchen. En blommig och snäll kjol - jag hoppas den smittar av sig på mig... Monki för 350 kr.

På Wardrobe hittade jag drömklänningen, men priset var förnärvarande en mardröm så jag hoppas att den hamnar på någon rea inom en snar framtid...